Stopp! Skriker jag till Stig. Titta! En väg går ner mot Stor-Laisan. Ett underbart ställe. Vattnet kluckar´, det blåser och ingen "svia". Lakritz och Stig går och fiskar, jag lagar mat.
Lakritz älskar stället. Han kan springa fritt. Precis när vi börjar äta så slutar det blåsa. Milijoner knott kommer farande. Vi skriker och viftar och efter en stund springer Lakritz fram till husbilen och vill in. Han blir så biten att han får en allergisk reaktion. Han far runt, kliar och flämtar. Vi lägger blöta handdukar på honom. Efter ett tag börjar han flämta och visa ögonvitorna. Vi far snabbt vidare, samtidigt som vi ringer till veterinär.
Vi har gjort rätt som försökt kyla ner honom. I Arjeplog köper vi medicin.
Himmelsk utsikt men själva djävulen lurar i gräs och buskar. Nu kommer minnena tillbaka. Laisvall var ett helvete på sommaren och himmelrike under tidig vår.
Så här ser vårt hus ut nu. Där bodde vi när Einar började gå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar