Blommor och Engelbrekt

Erik av Pommern lyckades jag kväsa...








... men den här tekniska utveckling...suck...

Solen gör att blommlusten ökar. Jag köp en gammal spillkum på Myrorna och några blommor...

...och vips blir det lite mer vår.

Snödusch

Okay, kolla här matte!

Ner med baken...












rulla över på rygg...

gnugga fram och tillbaka...

avsluta med en huvudrullning. Så har du sparat massor av varmvattnet. Nu är det din tur!

Trolldrottning Salvias krona

Söndagspromenad i storskogen. Det är grenar överallt och snön är täckt av skogsfnas. De senaste dagarnas halvstorm har gjort att det inte är särskilt vackert i skogen. Men det är bra för mig som vill ha kottar och skägglav. Nu ligger det där på marken och det är bara att plocka.

Trolldrottning Salvias krona

Vimmelbilder

Han ser inte ut att vara 65 men så är det. Nafi blir avtackad med blommor och blader...

och alla arbetskamrater har samlat till en gåva.

Entusiastisk bloggfan nr 1

Falu stadsbibliotek, 23/3 2011, klockan 18.45. Anneli och Pia bakom disken. Anneli är en mycket entusiastisk och peppande bloggläsare.

Igelkottens elegans

Muriel Barbery

Huvudpersonen, Renée Michel, lever i sin portvaktslägenhet i ett av Paris mest välbärgade kvarter. Hon är 54 år, änka sedan 15 år. Hon ger intryck av att vara vresig och obildad. Precis så vill hon ha det. Hon vill bli lämnad ifred med sina tankar. Hon gör det som behövs i fastigheten sedan använder hon tiden till att förkovra sig. Hon älskar litteratur och konst.
Som läsare får man följa med in i Renées inre tankevindlingar. Vad det är som gjort henne så mån om sin integritet vet man som läsare inte mycket om. Två personer, i hyreshuset,  kommer att rubba hennes cirklar. Tolvåriga Paloma Josse och den mycket rike affärsmannen Kakuro Ozu. Det är först när hon träffat dessa människor som hon släpper en del av sin gard.
Jag tycker om den här boken. Särskilt en scen där Renée får syn på en tavla i Kakuros lägenhet. Hennes inre beskrivning av tavlan är fantastisk.
Trots att den här historien fängslade mig så känns slutet lite snopet, som om författaren tröttnade på sin egen historia och väljer att avsluta den alltför snabbt.

Att röka eller inte röka...

På väg till jobbet lyssnar jag på P1. En tobaksforskare berättar att i Sverige har många slutat röka men det går åt ungefär lika mycket tobak ändå. Tobak som man inte sätter fyr på det vill säga snus. Journalisten undrar hur man ska påverka den miljon som väljer att röka.
"Vi har avskräckande texter på paketen. Men efter ett tag så ser folk inte dessa".
"Så det behövs något annat sätt att påverka folk då? säger journalisten.
"Jag tror att vi behöver tänka nytt...vi kan sätta en gräns för tobak vid 20 år. Nästa år höjer vi till 21 år och så vidare...efter 40 år så har vi fasat ut beroendet!" säger forskaren.

Jag skrattar högt och ser framför mig hur en 60-åring väser till 61-åringen "Du! Kan du inte köpa ut till mig är du snäll!" Host host

Att få syn på nå`t högst ordinärt

Till och med en busstur blir spännande om man inte åker buss speciellt ofta. Jag sprang runt som en skärrad mops innan jag fann 36:an...i sista stund, precis när jag fann rätt hållplats, kom bussen.

En liten, liten liten...

...blänkare i tidningen. Själv blev jag överraskad för inte trodde jag en enda fotograf eller reporter kunde slita sig från Svenska Skidspelen. Men där hade jag fel.

Världsberättardagen

Jag försökte bygga upp en scenbild som förde tankarna till "Falun då"...eftersom berättarprogrammet handlade om ungarna på Elsborg för 110 år sedan. Efteråt bjöd jag på vatten och "tumsmörgås". Man får breda ut smöret med tummen och har en legitim anledning att suga på tummen. Men huva vad folk är känsliga nu för tiden...ingen ville dricka vatten direkt ut skopan!

Himmel och helvete

Lördagen är så underbart vacker. Snön glittrar som diamanter och naturen är vidunderligt vacker...men hela tiden kommer bilder upp i mitt inre. Jag har sett på Aktuellt, BBC och CNN. De matar fram bilder från Japan. Och än en gång får man lära sig ett ord man inte kunnat förr, Fukushima. Först en jordbävning, sedan en tsunami och upp på allt detta ett kärnkraftverk som löper amok.
Det är två bilder som bitit sig fast. Först en mamma...hon går på en väg och håller sina små döttrar i ett fast grepp. Hon tittar in i kameran och säger att hennes man är försvunnen. Då hör man en av döttrarna, "jag vill gå hem".
Eller mannen som helt förtvivlat berättar "min fru är borta, min son är borta, mina fyra barnbarn är borta". Runt omkring är utplånade hus med en tjock lera överallt. Han står där helt ensam.

Michael Jackson / Clownen Titi / David Carmel

Annacari ringde och undrade in jag ville med på lunchteater. Det ville jag !"Clown, missbruk och Michael Jackson" hette teatern och handlade om Jackson. En charmig historia. Rolig att se, lite snopet var det nog för David Carmel att komma dagarna efter 1 2 3 Schtunk (en helt underbar clowngrupp). När Michael Jackson berättar om Beyonce som köper kattungar på nätet, naglar fast dem i väggen med en spikmaskin blir det äckligt men ack så bra. David behöver träna lite på publikkontakt men han är bra på väg.

Svenska skidspelen, invigning

...och där står Kristine kyrka, sedan mitten på 1600-talet...ser ner på spektaklet och tänker...

"Va ni ä härjuga! Vänt ni en 100 år ungefä, då ligg ni still! Mens ja stå dä ja stå".

Svenska skidspelen

"Räcker det inte med en drake?"

"Nä, nu går jag. Inte en bild till, tack!"

Älg / Häst eller ??!

"Stig, håll fast Lakritz! Det står två älgar nere vid ån"

"Vadå hålla fast! Jag har väl sett hästar förr...bli så upphetsad för några hästar! Herreminje"

"Gerda, Ernst och den hjulbenta bro´rn"

Nu när annonsbladet skrivit om Världsberättardagen hoppas jag det kommer folk på föreställningen. Men det är klart... samtidigt är det Svenska Skidspelen uppe på Lugnet. Jag får nog ta mig upp dit och affischera...

...kan man väl inte heta...

När vi flyttade till Boliden för många år sedan så kom det fram en kille till mig.
"Vad heter du?" undrade pojken som hette Fredrik.
"Jag heter Maj" svarade jag.
"Det kan man väl inte heta"
"¨Kan man inte? Varför inte det då?"
"Nej, du ska väl heta Maj-Britt, Maj-lis eller Maj-vor" sa Fredrik. I Norrland var det vanligt med dubbelnamn.
Han tyckte helt klart att något fattades. Likaså känner jag när jag hör namnet Juholt. Jag vill säga...men så kan man väl inte heta..Junholt, Jusholt eller Jukholt ska det väl vara.

Men för övrigt verkar han, så här långt, reko. Jag tycker om att han trycker på att han vill arbeta för social demokrati...jag vill att Socialdemokraterna åter börja tala om och arbeta för solidaritet mellan människor. Även så solidaritet mellan åldersgrupper.
Att vi innevånare i landet Sverige åter kan bli stolta över vår gemensamma tillgångar; skola, sjukvård, kultur osv... och  inte bara abetar för enskild välfärd.

Falun - grafikstaden

I lördags ordnade vi på Barnavdelningen en grafikdag. Ingrid Viklund lärde ut konsten att göra grafik. Här nedan syns kanske Faluns framtid när det gäller blivande grafiker.

Arbetsfördelning

"Sluta Lakritz! Du kan inte avverka varenda buske du ser".

"...så när du tröttnar så lämnar du dem bara mitt i spåret.

"Grannarna blir förbaskad på alla pinnar som ligger ivägen!"

"Men matte...du kommer alltid på efterkälken, du kan väl plocka bort dom. Tänk på att jag är en hund!"

"Jo just...det ska jag påminna dig om när du vill ligga i soffan!"