Cirkus Cirkör

Öppen scen innan allt går igång, en man vitsminkad och med vit kostym Han far omkring överallt som en vindpinad giraff. Musiker, en underskön sångerska lång som en stör med en stor plym på huvudet, stod stand bay och så brakade det igång. En föreställning så svår att beskriva men som totalt tog andan ur er. Det här är en föreställning som innehåller en berättelse om livet samtidigt som det är fantastisk cirkuskonst. Här finns hjärta, lunga, hjärna med i föreställngen, inte bara bildlikt talat. Det här gänget bjuder på härlig akrobatik med en stor portion kärlek och värme. Jag och barnbarnen älskade de här människorna som stod på scenen. De vågar även om de var ibland är rädda! I programbladet står det: "Some men see things as they are and ask why. Others dream things that never were and ask why not." Georg Bernard Shaw.

Ensamhället

En morgon på biblioteket hittade jag en lapp där det stod: ensamhället. Det verkade vara ett äldre barn som skrivit ordet och lagt det på ett ställe där barn kan skriva sina egna boktips. Ensamhället, ett fascinerande ord. Dagen därpå gick jag till Nisserska teatern och såg Bar. I pausen satt jag mig med min pizzabit vid ett tomt bord eftersom jag kom först. Alltid kommer någon som jag känner tänkte jag. Folk strömmade in och bordet till höger om mig fylldes av glada, pratsamma människor. Så kom en av "högerfolket" fram och undrade om han kunde ta en stol. Javisst, det gick väl bra eftersom det bara var jag vid mitt bord, än så länge. Så fylldes bordet till vänster om mig med folk. När stolarna vid det bordet tog slut kom ""vänstermänniskorna" och frågade om det var okey att de tog några stolar. Till slut satt jag helt ensam vid ett bord utan stolar. Så övergiven har jag sällan känt mig. När jag berättade det här för en kollega så sa hon "det där är typiskt oss svenskar, det skulle aldrig hända i Senegal". En tillfällighet? Att jag ena dagen hittade ordet och nästa dag fick känna på det?

Vincoach

Det finns: Hälsocoacher, karriärcoacher, kompetenscoacher, viktcoacher, jobbcoacher, gruppcoacher, idrottscoacher, ledarcoacher, mentorcoacher... ...endast fantasin sätter stopp för vilka coacher det finns. Nu har jag träffat min vincoach. Inte för att lära mig dricka finare sorter, inte för att stila med druvsortekunskap, inte för att börja lägga upp en egen vinkällare, utan för att lära mig begränsningens ädla konst.

Swedbank

Min bonus Lön

Rapport den 27/1 2010

En chef på Swedbank trumpetar glatt ut att 2009 kommer ingen bonus att delas ut. Ja förutom 18 milioner kronor som enligt överenskommelse måste utbetals.

"Allmänheten har svårt att förstå bankindustrins bonussystem" säger chefen bekymrat.

Tacka fan för det!

Banken gör stora förluster och behöver regeringens stödåtgärder!

Hur kan denna farsot ha spridit sig i samhället? Lön för mödan får de flesta av oss oavsett om vi gjort ett bra jobb eller vi gjort ett fantastiskt jobb. Några i samhället har nått så högt upp i det blå att de anser sig ha rätt till utbetalningar utöver lönen. I många fall utan att tillföra något utöver det som de har lön för.

Jag måste ge chefen i rapport rätt. Vi är nog ganska många som har svårt att förstå!

Fisktorget

Fisktorget, folklöst och färglöst. Det enda som lyser upp denna januaridag är polisbilen...men det är i alla fall lönedag...

Ett ägg är ett ägg är ett ägg

Ett ägg kan väl inte se ut på så många sätt...ett ägg är väl som ägg är mest... tror du det så tror du fel. Ägget här har kläckts av en harmonisk höna som hör hemma hos grannen. Det har fraktas några få meter hem till vårt kylskåp. Det här ägget har en slät, len äggvita. Har ni märkt att ägg man köper hos affären har en skiktad äggvita. När man äter ägget så känns ägget som något slags "kalvdans". Är det inte konstigt att till och med ägg kan förvanskas. Stackars stressade hönor som inte får värpa i lugn och ro. Mer om grannens hönor en annan dag.

Borta bra men hemma bäst

Palmer i all ära men snö och vinter går heller inte av för hackor...här behöver jag inte armbågas med tusentals andra. Visst är det vackert i den lilla byn jag bor i.

Semester

Jodå, allt är möjligt, palmer kan faktiskt växa upp direkt ur huvudsvålen. En bild ljuger aldrig.

När barnen är små så går semestern åt till att köpa glass, trösta över skrubbade knän eller leta toaletter. Det är inte så mycket man hinner se av resemålet i fråga. Att resa med ett av barnen som blivit vuxet är fantastiskt i alla fall när barnet är som min dotter. Vi har under en vecka solat, ätit gott, pratat och läst, läst och åter läst. Vi har bytt böcker med varandra och diskuterat böcker.

Puerto Rico, den rika hamnen, är en plats på Gran Canaria där solen alltid verkar att skina. När det regnar och blåser på andra platser på ön så är det vackert i "Puerto".

På många restauranger skyfflas mat ut till turisterna ungefär som man utfodrar grisar. Om man själv är intresserad av matlagning så tar man inte vad skit som helst. Vår favoritrestaurang heter Restaurante Don Quijote. Här smälter den tjocka oxfilén i munnen och fiskrätterna är goda och vällagade. Och efterrätterna mmmmmmmmmmmm. Flamberade jordgubbar eller Creme Catalana...himmelskt gott. Det bästa av allt är att priserna, på Don Quijote inte är högre än

"svinrestaurangerna".

Det är bara det att många andra också har den här restaurangen som favorit. Vi fick boka bord flera dagar innan vi fick plats.

Samuelsson, Tony Jag var en arier Tänk om Adolf Hitler tog hem "segern" i andra världskriget. Hur skulle Sverige då se ut? Tony Samuelssons bok är mycket intressant. Han berättar om Thomas som är en ambitiös sportjournalist. Uppväxt i ett högborgerligt, mycket ariskt hem. Hans mor är en före detta elitsimmerska och fadern är den högste styresmannen för parlamentet. Parlamentet består av 444 medlemmar, alla konstnärer och författare. Urführern är död och nu är det Albert Speer som styr lydriket Sverige. Han är alltid lika glad att få komma till Sverige, fyllt av kompetenta och lojala undersåtar. Speer är en mycket älskad man i lydriket (i alla fall i sina egna föreställningar). Som läsare märker man så småningom att landet är uppdelat i de vackra, rasrena svenskarna och de andra, så kallade kortskallarna. Ett motstånd mot regimen finns naturligtvis, som i de flesta totalitära stater. När Thomas som liten överräcker blommor till Speer så böjer sig mannen ner för att viska i pojkens öra. Alla tror att Speer tackar för blommorna men i verklighete viskar han "du kommer väl inte att döda mig, pojk?". Ett mycket konstigt uttalande tycker Thomas men som vuxen så kommer han att förstå. Det finns motståndarfickor som arbetar för att få Sverige till en demokrati. Så småningom får han veta att hans egen uppväxt vilar på falsk grund. Det händer något otäckt när man läser den här boken. Den väcker så många tankar. Hur skulle jag ha betett mig, det här året 1976, om nazisterna hade styrt Sverige sedan jag föddes? Hur skulle min släkt se ut. Vi som är uppdelade i en blond gren och en mörk gren. Skulle en del av oss vara rena, ariska och den andra delen tillhöra de mindervärdiga, underfolket, kortskallarna. Boken slutar på ett sätt så att i alla jag börjar fundera på att Tony Samuelsson kanske funderar på en uppföljare.