Samuelsson, Tony Jag var en arier Tänk om Adolf Hitler tog hem "segern" i andra världskriget. Hur skulle Sverige då se ut? Tony Samuelssons bok är mycket intressant. Han berättar om Thomas som är en ambitiös sportjournalist. Uppväxt i ett högborgerligt, mycket ariskt hem. Hans mor är en före detta elitsimmerska och fadern är den högste styresmannen för parlamentet. Parlamentet består av 444 medlemmar, alla konstnärer och författare. Urführern är död och nu är det Albert Speer som styr lydriket Sverige. Han är alltid lika glad att få komma till Sverige, fyllt av kompetenta och lojala undersåtar. Speer är en mycket älskad man i lydriket (i alla fall i sina egna föreställningar). Som läsare märker man så småningom att landet är uppdelat i de vackra, rasrena svenskarna och de andra, så kallade kortskallarna. Ett motstånd mot regimen finns naturligtvis, som i de flesta totalitära stater. När Thomas som liten överräcker blommor till Speer så böjer sig mannen ner för att viska i pojkens öra. Alla tror att Speer tackar för blommorna men i verklighete viskar han "du kommer väl inte att döda mig, pojk?". Ett mycket konstigt uttalande tycker Thomas men som vuxen så kommer han att förstå. Det finns motståndarfickor som arbetar för att få Sverige till en demokrati. Så småningom får han veta att hans egen uppväxt vilar på falsk grund. Det händer något otäckt när man läser den här boken. Den väcker så många tankar. Hur skulle jag ha betett mig, det här året 1976, om nazisterna hade styrt Sverige sedan jag föddes? Hur skulle min släkt se ut. Vi som är uppdelade i en blond gren och en mörk gren. Skulle en del av oss vara rena, ariska och den andra delen tillhöra de mindervärdiga, underfolket, kortskallarna. Boken slutar på ett sätt så att i alla jag börjar fundera på att Tony Samuelsson kanske funderar på en uppföljare.