Ägg och poesi

Att gå till grannen och köpa ägg är att vandra omkring i en dikt av Werner Aspenström...

Hakawati : Sagoberättaren

Rabih Alameddine "Hakawati: Sagoberättaren"

Den här vackra boken hittade mig i torsdags. Författaren säger själv att inspirationen kommer från Koranen, Gamla testamentet och Shakespeare. Homeros och Sheherazade har också haft ett finger med i historien. Usama al-Kharrat återvänder till Beirut från USA. Hans far ligger för döden. Han träffar sin stora brokiga släkt och alla börjar berätta. Moderberättelsen slingrar sig fram med ett myller av underhistorier. Jag älskar den här boken och gläds så länge jag har sidor kvar att läsa. Den innehåller många bra sagor och jag ska knycka några för att själv berätta.

Att angöra en brygga

I dag blev det fart på gubbarna i Efrikgården. Den storståtliga bryggan kom på plats. Nu gäller det bara att återerövra marken från de storskitande Kanadagässen.

Midsommarkransar och Ankrace

I år blev den blomkransar på hjässan, ingen midsommarstång. Efter maten gick vi ner till ån och hade ankrace. Linas anka kom först i mål. Hon är den förste som får äran att inneha vandrarpriset till näsa års race.

 Peter Karlsson brukar berätta att han gjorde "spinkfåglar" i slöjden. Stig gjorde "tjockhudingar", en slags urdjur. Den blev vårt vandringspris.

Patriks anka måste räddas, den hamnade i bakvatten.

Aktier och spekulation

Den 3 juni läste jag en artikel på DD:s debattsida. Den var skriven av en ekonom och folkhögskolelärare som heter Jan-Åke Blomqvist. Hans artikel börjar så här:

Idag används 97 kronor av hundra till spekulation enligt Världsbanken. Futtiga 3 kronor används till att byta varor och tjänster med varandra! Det som pengar en gång i tiden uppfanns för. Allt annat flyter runt i en gigantisk spekulationskarusell. Jag avskyr att ha blivit intvingad i den här världen. Att behöva välja var mina pensionspengar ska placeras. I alla medier ska vi informeras om hur all världens börser går.

Jag lägger hellre min fritid på att läsa men det får jag väl äta upp som pensionär.

Gonzalo Moure

"Karamellens ord" Har du en 10-11 åring i din närhet så läs den här boken högt. En underbar berättelse om den döva pojken Kori som bor i ett läger i Sahara. Kori ser att människor rör på munnen man han förstår inte varför. En farbrors dromedar föder en kalv som Kori kommer att älska. Den här boken är fantastiskt berättad, mycket sorglig men man lägger ifrån sig den med ett lyckligt leende.

Stora världen - Lilla världen

...efter kungar, drottningar och allsköns celebriteter så är det skönt att ströva runt i omgivningarna och se på naturens kungar och drottningar.

"Vattvälling"

...och så levde de lyckliga i alla sina dagar...       ( min alldeles egen bild av bröllopsparet)
Victoria är vacker som en dag och Daniel verkar vara en bra kille...kanske inte underskön men jag tänker på vad min mormor (född på 1800-talet) sa när någon klankade på utseendet hos någons make. "Var och en får vara glad över sin vattvälling".

När jag spelar teater så står jag där på scenen och föreställer. Jag låtsas att jag t ex är Anna Granlund och publiken låtsas att de tror på det. Likaså är det med kungahuset. De låtsas stå över folket och vi undersåtar låtsas tro det. Bara för att vi behöver sagan. Vi behöver glansen och firandet. Naturligtvis tror vi inte att de är människor som klarar sig undan sorger och bedrövelser. De har sina otrohetsaffärer precis som hos folket. De har sina alkoholister precis som hos folket. De har sina skilsmässor och sjukdomar men vi låtsas...

Nu kan alla som inte vill ha ett kungahus börja arbetet med att ändra konstitutionen. Ni vill ha en president i stället...en som väljs till sitt ämbete. Precis som i Tyskland. Där valde de en president som nu plötsligt vill hoppa av och man få börja om att söka ett nytt statsöverhuvud. Vad kostar det?
Jag tycker vi kan fortsätta att låtsas tillsammans med kungafamiljen. Det fungerar och handen på hjärtat nog kan det vara värt 17 kronor om året.

Tillbaka till fattigdom och elände...

...den frasen hörde jag ofta som barn. Så kände jag när jag kom hem från Berättarfestivalen i Ljungby.

Den här fantastiska berättaren var värd hela resan ner till Ljungby. Hon heter Kate Corkery och kommer från Irland. Hennes program heter "Folk and fairy stories from Ireland". Hon har Irlands hela sagortradition i ryggraden och berättar med inlevelse och humor. När hon började berätta satt jag och gapade som en liten unge. Vilken berättare! Förutom sin humor så använde hon sig av ett tydligt kroppspråk.

På invigningsdagen undrade hon "vill ni att jag berättar på irländska eller engelska?".

Mannen här heter Thomas Andersson. Han, och hans berättelser, kommer från västerbotten. Han är en gudabenådad spelman men också mycket duktig berättare. Han berättade om vittror, änglasång och brännvinsfärder. Historierna härstammar från 1700- 1800 tal och in på 1900-talet. Han började med att berätta "tänk vad en tanke kan göra...det behöver inte vare en stor tanke. Det kan vara bara en liten som när jag tänkte "tänk om jag skull häls på..." och så kommer en fantastisk berättelse hur han går in till en enstöring och får höra en historia och fiolspel och upptäcker sitt kulturarv..."men så skull ja fäl allri tänkt då borti tia...kulturarve..."

Micke Öberg hörde jag för 4-5 år sedan. Då berättade han en saga om en mästertjuv. Jag minns att han var en mycket duktig berättare. Den här gången berättar han "Visdomsbuken". Äventyr ur Kalevala. Han berättar så intensivt att man nästan tappade andan...några lugnare partier kanske skulle ha behövts. Men att han är en mycket duktig berättare det är ett som är säkert.

När man är på en festival är det mycket man vill höra och se men som inte går att pressa in t ex så skulle jag velat höra mer av Marianne Folkesdotter. Hon berättade en nutida skröna på berättarfestivalen invigning. Mycket bra berättare. Henne ska jag hålla ögonen på i framtiden.

Själv fick jag möjlighet att berätta på ett berättarcafé. Jag berättade "Min bror Benny". Jag har svårt att säga hur det gick (man är så inne i själva berättandet så det är svårt att ta in publikens reaktioner) men Annacari, som var med, sa att det gick bra och att jag fick mest applåder.

Annacari och jag bodde fint i ett hus med tre rum och kök på Bolmstad säteri. Runt omkring gick kor och sjön låg vackert alldeles nära. Vi betalade 250 kronor per bädd och natt! Det regnade hela tiden och först när vi städade för att fara hem kom solen fram. Det här stället bor jag gärna på igen.

Svårt att vara objektiv

Examen i Borlänge. Där löser man examensfrågan på ett ypperligt sätt (appropå debatten om examen i kyrkan). Alla samlades vid Gammelgården och där i sommargrönskan sjöng vi både psalmer och Du gamla du fria.

Lina var vacker som en sommardag...en bit bakom står Linas bästis Ida (tittar in i kameran).

Rasmus som gick ut nian fick en bärbar dator av pappa och mamma. Han ska läsa teknik på gymnasiet.

Tre generationer Spåls försöker förstå sig på.

Ur myrans perspektiv...

...är rävrum-porna stora som julgranen på Falu torg

... hundlokan högre än träden

...blir pinnar till ett draknäste

...blir hunden, Tyrs ulv

...och paradiset rämnar...

...vi fotar inför sommarprogrammet...

Vilken bild ska vi ta...














...den?












...eller den?..

...eller en helt annan...

För en kvart sedan

Stefans begravning

 Vädret var på sitt mest överdådiga humör den här dagen. Begravningen var fylld av musik. Många vackra sånger som Stefan själv sjöng. Efteråt åkte vi till Vikasgården i Sunnansjö. När vi satt och åt så föll äppelblommen ner i tallriken. Vi åt försommaren.

En sorgens dag

Igår var jag ute och plockade blommor runt vårt hus. I vanliga fall älskar jag att plocka blommor men nu kändes det vemodigt. Av blommorna gjorde jag en sista hälsning till en vän, Stefan. Det här är första gången jag går på en väns begravning.

Pinnen

Va! Har du kastat min bästa pinne?

Nä, jag tog bara en tredjedel av den och rörde
i målarburken!

Min absolut bästa pinne...kastad till förgängligheten...där ligger den i påsen...på bordet..

Snälla...ge mig den...

Vilket tjat! Du har tusentals pinnar liggande ute på gräsmattann.

Det där är den bästa sortens pinne som en hund kan ha. Fender 2000!

Om jag bara verkar ointrsserad så kommer matte att slappna av och då...vips har jag pinnen tillbaka. Min bästa!

Ha! Det tog några dagar., men jag vann...