Vaclav Havel, Audiéns
En timmes stark, intensiv teater. Jag älskade det här teaterstycket. Det började med en tango mellan två män, Bryggmästaren och arbetaren.  Båda är insydda i ett mönster som måste vara. Det är Tjeckoslovakien och Havel skrev stycket 1975. Vanek, författaren,  har hamnat i det här bryggeriet för att regeringen bannlyst hans verk. Bryggmästaren, som vi i publiken först ser som en del av makten, vill ha hjälp av Vanek. Hur skulle det vara om Vanek själv skrev rapporterna som ska lämnas till den hemliga polisen?
Det här är ett burleskt stycke med mycket sorg men som spelas med stor humor. Joel Torstensson går inte att känna igen. Han gör sin rollfigur mycket trovärdigt, stor, fet öldrickande, han till och med andas som stormagade personer gör. Men Hugo Emretsson som spelar Vanek gör också ett fantastiskt porträtt, försiktigt, ängsligt lyssnar Vanek. Kan han vara säker på denna arbetsplats? Han måste försörja sig och sin fru. Han försäkrar gång på gång att han litar på bryggmästaren vilket han naturligtvis inte gör.
Det är inte ofta jag tänker att jag vill se teaterstycket igen men så känns det nu. Det här måste jag se igen. Det finns många bottnar i denna pjäs och jag vill upptäcka dem.