Skitigt i gemensamma lokaler

Sverige måste ha blivit ett verkligt fattigt land. Vi har inte råd att hålla rent i lokaler som vi nyttjar gemensamt. Ta till exempel toaletter. Förr kunde man vara säker på att dessa var rena. Men nu! Hållplatser, bibliotek, skolor till och med sjukhus. Nu för tiden städar en städare efter hur städavtalet ser ut! Inte efter vad som behöver göras rent. Torrmoppning anses räcka i utrymmen där många människor vistas. Huva, svärmor skulle rotera i sin grav om hon såg hur hennes yrke förvanskats.
Efter ombyggnad, för några år sedan, hamnade Falu biblioteks barnavdelning innanför Waynes fönsterrutor. Vår utsikt byggdes bort därför att kommersiella krafter krävde densamma. Fönstren blir ständigt kladdiga av barnahänder. Jag putsar fönstren på vår sida och går ibland in och putsade på Waynes sida...en dag sa jag åt personalen att de fick putsa på sin sida. Då fick jag till svar att deras fönster putsas, efter avtal, en gång i månaden! Hur många ungar som än varit där och kladdat. Bibliotekets egna stora fönster, som är våra skyltfönster mot allmänheten, har varit skitiga flera somrar. Men sommaren 2010 blev de faktiskt rengjorda! Kors i taket.
Var det sparraseriet i början på 1990-talet som startade nedmonteringen av städningen måntro? Allt fler företag och kommuner tog bort städaren som en självklar medlem av personalen och började köpa in städning...och med det kom allt snålare och snålare avtal.