Borlänge / Falun

Ibland räcker Falun inte till.

Jag vill ha grått 100%  ullgarn från Kinnarp Textil. Men näpp...jag hittar det inte. Jag ringer till Kinnarp, de säljer inte till allmänheten men kvinnan i växeln kan berätta att i Borlänge har de en återförsäljare! Jo jo, där blev vi slagna av broderstaden (eller henstaden kanske?) Garnet ska bli en vacker poncho...

Nej, det är inte jag som ska sticka. Tyvärr kan jag inte men min mor är duktig att sticka och virka. Jag tycker att beskrivningen verkar rena grekiskan. Ah, ta hit beskrivningen säger mamma, det ska väl inte vara alltför svårt.
 

Två överraskningar på samma dag

Fräscha blommor från släkten och paket från Estland.

Tisdagens bilder

Sista antibiotikadagen! Bra, nu ska jag börja få tillbaka krafterna igen. Jag följde med Lakritz och Stig en liten bit på vägen, ner till postlådorna.

Lakritz har sin favoritstig, alltid till höger. När Stig ropar på honom så vänder han på en fem-öring. Inga sura miner där inte.

Jag upphör aldrig att förvånas över vilken zoom jag har på nya kameran. Det här fotot tar jag stående nere vid garaget och långt där borta bakom ängen, på andra sidan ån och bortom slyskogen skymtar jag Stig och Lakritz.

Ser ni vad det här är?

Stig fick låna min kamera när han i dag var ned i gruvan. Stig är projektledare för ett projekt som gäller ombyggnad i Falu gruva. Här byggs ett ny trapphus, 55 meter högt.

Trött, trött, trött

Söndag, det blir inte mycket gjort. Sova - ta ur tvättmaskin, sova - diska, sova - kaka...

Tisdag är sista antibiotikadagen se´n kommer förhoppningsvis krafterna tillbaka. 

Bakslaget

Plötsligt kommer frossan. Kroppen skakar i sängen. Jag hör det ringer och Stig svarar. Konstigt nog är det pall-gänget som ringer. Stig berättar vad som sker och efter bara någon halvtimme är Anna här. Jag tror det är Anna. Själv är jag helt borta och märker knappt vad som händer. På kvällen när jag stiger upp ur sängen så upptäcker jag att det sitter en "boll" i port-a-carten. Jag får tänka efter ordentligt för att minnas att Anna varit här. Febern steg till 39,7 och jag får nu antibiotika.
I dag kom Jan och sjuksköterske-eleven Camilla.

Mycke attiraljer är det...när Camilla skulle öppna en ampull så skar hon sig rejält. 

Nu kommer jag att få besök i fem dagar till för att få sprutor. Onkologen ringde och ställde in fredagens behandling, de ville inte riskera att jag blir sämre.  Just nu känner jag mig bättre men är trött.

Vardag

Jag låtsas att det är en vanlig vardag och åker in till bibblan.  Jag behöver lite praktisk hjälp. Jag ska "läsa ikapp" barnböcker som har kommit under senaste halvåret. Ur böckerna kan det komma en rolig idé som kan användas till Läsfestivalen. En idé som Mimmi i Bojsenburg eller Lisbeth i Vansbro också tänder till på.

Titta, säger Bi. Det är så vackra bilder! Hon har rätt...det finns fantastiska bilderböcker...mer konst än bok...man kan kanske dra upp bilderna i aff.storl. och inspirera barn att måla.... med handledning av Anna Sjons, det vore något! Anna ställer ut över hela världen, för något år sedan när vi talades vid höll hon på att förbereda en utställning i Japan.

..och tankarna flyger...

...inga gränser

Carina på Länet hör säkert snart av sig och bjuder in till Läsfestivalmöte

Söndagsmöten

Det är dags att kolla upp hur Rogsån sköter sig. Vid den här tiden brukar vattnet bygga upp nya formationer och stränderna förändras. Vartefter vattnet strömmar vilt och fryser till så blir naturen ny och spännande. Jodå, vattnet har börjat strömma så vi kommer inte fram.

Einar och Anna slåss om samma mössa...det blåser snålare än vi trodde...

På eftermiddagen kommer Patrik och Emma och huset fylls av hundar. Alla nöjt "jafflande" på varsin tuggpinne.

Sista söndagsbesökaren...

En dag på sta´n!

Lördag, klockan är runt 13.00 och det är mycket folk i farten. Överallt står det Sale, sale sale (ett så´nt jäkla fult ord). På många ställen är det halva reapriset.  Jag köper en underklänning som nästan ser ut som en finklänning. Underbart mjuk och skön.

Det första som sker är att jag fotar utan minneskort. Satan! Det blir att bita i det sura äpplet och knata in i närmsta Kjell och Co-butik för att köpa det billigaste kortet. Trevlig expedit.

Anne-Li hittar en favvo på De Ski. En riktig fantasiklänning. Hade den varit blå hade jag slagit till säger hon...

Livrem...

...böcker...

...och en Cosmopolitan! Livets nödtorft. Egentligen skulle vi avsluta på Dalarnas museum med ett vernissage men det blev för jäktigt så vi hamnade på "The Bishop Arms" istället. Det var första gången. Trevligt ställe, med ett av rummen inrett som bibliotek.  Vi firade att Anne-Li bott i Falun i 10 år och att Gruvligt-bloggen just fyllt 3 år.

Vad störtade?

Vi är på väg hem från lasarettet efter en cancerbehandling. Klockan är cirka 16.37 och vi kör vägen mot Österå och ska strax svänga av huvudleden till vänster...då får vi se hur ett lysande föremål kommer flygande. Innan det slår ner ser vi det i 3-4 sekunder. Så är det borta och ett ljussken poffar till upp mot berget...en störtad helikopter eller..??

Vilken tur!

Strax bakom vårt hotell...kanske 1 kilometer bort hittade vi en riktig restaurang! Ett ställe där de var stolta att laga kulinariska, kanariska rätter. Jag hade läst om stället på nätet redan innan men hade ingen aning om att det fanns så nära, restaurang Guantanamo (öppnades för 25 år sedan alltså innan amerikanerna förstörde namnet).

 Lammkotletter, färsk fisk med spenat och sista kvällen en underbar kanin. MMMmmmm...och så hemlagade efterrätter på det. Flamberade jordgubbar, Creme Catalana, Fikonglass...oj oj oj
Stället ligger efter en stor väg och ser inte mycket ut för världen men skenet bedrar!

"Tillbaka i fattigdom och elände"...

...gammalt ordstäv från Blötberget...
Semestern har varit fantastisk. Slöa dagar med mycket sol och god mat. Vi bodde på ett slags designhotell med spafunktion. Designen var något bedagad men vi trivdes. Lugnt poolområde med iskalla pooler! Särskilt många bad för mig blev det inte men vad skönt att släppa alla tankar runt onkologi och annat.

Hotellet bakom spegelväggar.

Å nej, inte nu!

Å nej, nu kommer matte med den här kameran igen. Jag som känner mig helt tom, inte alls i form...

Ta bort den! Ta bort den, jäkla paparazzi!

"Hä skull full va fö rackut"

Om du förstår meningen här ovan så är du troligen född någonstans i triangeln Blötberget, Grängesberg eller Rävåla. När Stig yttrade meningen så pratade han med hunden som kom springande för han trodde Stig skulle gå ut. Översättningen: Det skulle väl vara för jäkligt (om jag gick ut utan dig). När jag hörde Stig så förstår jag varför vi varit ihop i 45 år...genom glädje och fest, sorg och bedrövelser. Vi har en gemensam grund, födda i samma by, lika gamla, liknande familjeförhållande, ett gemensamt ryggradsspråk...
så hä få full gå...

Jo, idag känner jag mig piggare så kanske att blodet gjorde nytta...

Fredagsbehandling

För första gången ska jag få blod. Hur kommer det att kännas?

 Kommer det att killa kallt och äckligt?

 Njaa, säger Marie. Det känns rumstempererat och eftersom det rinner in sakta så blir det som kroppsvarmt.

Det gick bra. Både att få blod och giftet. Nu är det kväll och jag känner mig inte piggare utan har dåsat mest hela eftermiddagen. Men imorgon... då kanske...

Besök den 3 januari

Fantastiskt matställe det här. Ägaren har den goda smaken att fylla ett rör med nötter men även att låta nötter rinna ner på marken. MMMMMMMMmmmm

 

Nödvändig shoppingtur

Det här kortet har Ann-Louise tagit. När Stig och jag kom hem från en shoppingrunda så kom Bill och  Ann-Louise strax efter. Vilken tur, Ann-Louise och jag kan nu leka "fashionistas". Jag har gått från storlek 42/44 till 36/38 vilket betyder att alla gamla kläder hänger runt kroppen. Klänningen ovan, Micha. Väskan och skorna köpte jag till Einar och Annas bröllop.

Byxor och kavaj i ett skönt slinkigt material från Gerry Weber

En rak, enkel klänning också från Micha.

 

 

 

 

 

 

 

Första dagen

Bästa sättet att fira den första dagen 2013, är att bada. Nu när jag har inre stentar och inga rör sticker ut ur magen så kan jag lyxa till det och bada.

Emma, Rasmus, Lina och Nelly kommer för att hämta Åsa. Vi dricker "Three o´clock te" och gör slut på allt gott som Anna och Einar köpt på Fortnum & Mason i London.

Det ser ut som Emma hittar en naken karl under osten...eller något annat mycket överraskande...

 

 

 

 

 

 

Nyårsafton

Lika mycket som jag tycker om julen lika lite uppskattar jag nyår. Jag vet inte riktigt varför men allt känns så "upphåsat". Vi firar den 30 december då Emma fyller år men nyår rinner förbi utan större åthävor. Vi är hundvakt, Åsa är skotträdd så hon får följa med till Efrikgården och fira nyår med oss.

Åsa äter efterrätt, Fraskaka med vaniljglass och mango/hallonsås.