Elsa

Einar ringer och säger att de är i sta´n, vi kommer om en timme. Det är roligt när de kommer för Elsa växer så det knakar. Det där lilla knyttet har nu blivit rund om kinderna och hon pratar. Hon ser en djupt i ögonen och formar omsorgsfullt munnen och låter. Men oj oj oj vad hon kan lukta illa. Först var hon lite gnällig, så tog hon i och det började braka där bak, efter det spred sig ett nöjt leende. Hon luktade som ett medelstort reningsverk. Huva huva

Lördagsvädret går inte att klaga på...och i morgon ska vi rösta, hur trött jag  än är.