Den allra vackraste...

Rogsån

Om kantarellerna är små så är Rogsån desto större. Vattnet vräker sig fram, tungt och kaxigt. Det kan inte vara lätt att byta dammluckor när det är den regnigaste sommaren i mannaminne.

 Svårt vore det att tvätta mattor just nu.

 Vattnet forsar så våldsamt att det blir brunt.

När vi semestrade på ön Bali så var vi med på "Rafting". Gummibåt i flodvirvlarna. Men jag skulle definitivt inte frivilligt slänga mig i Rogsån

Svamparnas kung, alla konungars kung

Eftersom jag mår bäst när magen är tom så blir det dåligt med mat. Jag tvingar i mig grönsakssoppa (vet inte riktigt vad jag kan äta). Krafterna tryter men när vi ska gå på promenad tar jag cykeln så det ordnar sig. Jag måste se hur långt de kommit...de är alldeles förtjusande söta men för små. Mer värme tack!

Vackra blommor

Vackra blommor från arbetskamraterna.

Dag 2

Stig, Emma och Einar kommer på besök. Emma erbjuder sig att ta ett kort när en ung sjuksköterska ska ta prover. Hon bryter sterilförpackningar och gör sig redo. Då kommer en äldre sköterska in och säger att provet ska tas med hjälp av shunten som sitter i den andra armen.

"Äh, säger den yngre. Jag låtsas ta ett prov så att ni får fotot." Därav fnisset.

Grannen får åka hem. Undersköterskorna städar för nya patienter. Under över alla under ingen ny kommer och jag sover gott andra natten.

Jag får tid för skiktröntgen. Före den ska jag dricka 1 liter kontrastvätska. Eftersom jag inte druckit eller ätit sedan dagen före tänker jag "lätt som en plätt". Första glaset går lätt, andra också. Inför det tredje får jag kämpa lite, det fjärde tar emot. Vid femte glaset börjar jag må illa. Bjuder någon på pernod, efter det här, så nobbar jag.

Scwich - så är jag i en annan värld

Måndag kväll. Det känns underligt i ryggen. Som om någon klämmer in sina knän strax nedanför skulderbladen. När jag andas blir det grunt och flåsande. Jag mår illa. Klockan 22.00 säger jag åt Stig. Nu åker vi in till akuten. Där är det som vanligt fullt med folk men jag får snabbt komma in i ett undersökningsrum med EKG. De tänker nog som jag.. hjärtinfarkt. Men det är det inte. Många prov tas och eftersom några inte ser ut som de ska så får jag stanna kvar. Kirurgavdelningen är full så jag får plats på Öra, Näsa, Hals.
Sänggrannen har lampan på hela natten men jag skulle inte kunna sova i alla fall. Att hamna på lasarettet är som att kastas in i vintern igen. Alla dofter borta, bara den kliniskt, kalla desinfektionsmedlet... men människorna är varma och medkännande.

Jag hamnar i en barnsal men en sol i taket kan alla behöva, ung som gammal.

Gardell / Borlänge

Gardell har på twitter skrivit om tråkiga platser (och fått förslag från andra också) men läs det här:
http://twitter.com/Jonas_Gardell/
...nu blir inte Borlänge glada!

Hurra, hurra, hurra, hurra

Hans, Stigs bror, fyller år. Lyckan inför nya maskiner är lika oavsett om en man fyller 60 eller 6 år.

 Djup grönska, får som betar, blommor doftar och regnet strilar ner. En perfekt bild av den svenska sommaren!

Oden och Idun

Jag har lyckats övertyga Fingal om att vi ska göra ett berättarprogram om Asagudarna. Jag tycker mycket om dessa mustiga berättelser som människor har berätta för varandra under tusen år och mer.

Thunströms köpmansgård! Kan man göra ett berättarprogram på en vackrare plats! Ja....det skulle kanske vara Ernst Rolfgården...Vass Brittas...

Vi spelar i köket på Thunströms. Den nye arrendatorn förivrade sig något. Hon rev scenen och publikplatser som Fingal, Anna och jag en gång i tiden byggde. Det känns vemodigt att se så vi bestämmer oss för köket...eller rättare sagt, jag bestämmer. Fingal tycker jag är tokig men sedan är han med på det. Vi får ungefär 25 publikplatser och folk strömmar till. Falu-Kuriren kommer och gör ett reportage, trots att vi inte ringt. Fantastiskt! Journalisten är en kvinna som säger sig komma ihåg mig från sommaren före. Hon intervjuar oss och ber om telefonnummer för att ställa kompletterande frågor. Jag sa som jag tyckte, att hon var en mycket ambitiös journalist. När hon sedan ringde så hade hon till och med förslag på förbättringar på programmet. Det gillar jag!

Bland publiken fanns barn som hette Freja, Idun och Oden!

En alldeles fantastiskt underbar kväll

 

Vädret var med oss och Rolfgården lyser. Det här är den mest fantastiska miljö man kan berätta i....ja, förutom Thunström...och Vass Brittas...och Linnés...Falu kommun har många härliga historiska miljöer som ska vara i allas vår egendom. inte säljas till högstbjudande. Nej, jag har inte hört något i den vägen... men, men...

Publiken anländer. Längst fram sitter Mayni, Faluns största primadonna, på scenen. Privtat är hon absolut inte divig. Lite längre bak sitter Maggie. Hon har kepa och hjälm på sig. Jag skojar med henne och undrar om hon är rädd att trilla fram och slå sig på stolen framför. "Vadå, säger Maggie. Har jag hjälmen på mig?". Dagen före var Maggie på biblioteket och undrade vad vi skulle berätta. Ja, sa jag, jag ska bland annat berätta om Edvard de Vere, 17 earlen av Oxford.

 Droppen och jag berättar våra "Trånsjuka berättelser" och har roligt. Hoppas publiken har det också.

Torsdag morgon

Mats Ingels ringer "Kan du inte komma hit och prata om "Trånsjuka berättelser"?
"När då?"
"Tidigt!"
"Jo, det ska väl gå bra. Jag ringer till Droppen så kommer vi."
"Nej, jag vill bara ha en!"
"Varför då?"








"När det kommer flera ska alla prata så demokratisk lika så det blir varken hackat eller malet. Det är för kort om tid"
Fingal brukar säga "det får man hacka i sig" och det gjorde jag. Och jag fick höra fantastiska historier om Himlaspelet.
http://sverigesradio.se/sida/sandningsarkiv.aspx?programid=73&date=2012-07-05
klockan 07.15 kan du lyssna på intervjun

Snigelns planering

"Om jag startar nu i dag klockan 06.45 så borde jag vara vid andra sidan gräsfältet den 17 augusti klockan 13.15...på ett ungefär" tänkte snigeln för sig själv.

Undersköna blommor och lite annat...

 Tidig måndag morgon med små fräscha rosor, både på land och vatten.

 Att Falubor läser mycket på sommaren vet jag men att alla ska lämna igen samtidigt...och under helgen!

Fingal med odjur kommer förbi och hämtar affischer.

Knyckt från Bodil

http://www.biblioteksforeningen.org/wp-content/uploads/2012/06/Annons-.jpg


MIN FAVORITBLOGG ÄR BODIL MALMSTENS. HELT OGENERAT KNYCKER JAG DET HÄR FRÅN HENNE.

En vanlig tråkig söndag

Regnet öste ner men så spricker det upp och vi törs oss ut. Det doftar härligt och fåglarna piper på allt de orkar.

Rogsån forsar fram...

En sten som delat sig i två. Faschinerande att ytorna kan bli så släta.

Slagg och prästkragar. Kontraster som passar tillsammans.

Anna Sjons

Så vidare till Svärdsjö och Arvid Backlundsgården. Vi ska se konst av Anna Sjons med syster. Anna är en av mina favoritkonstnärer. Av små kända och okända småsaker lyckas hon skapa nya former.
När vi kommer fram är det tyst och stängt. Inte ens en redig affisch! Vid sista dörren vi känner på sitter en ynklig liten lapp där vi ser att det är stängt. I juli blir det bättre tider. Det borde stå redan nere vi vägen vilken konstnär som ställer ut för att locka spontanbesök.

Baksidan på några änglar var det enda vi fick se.

K G Nilsson

 Just nu visas K G Nilssons verk på Dalarnas museum. Han har sina rötter i Falun och det kan man se i olika motiv.Något som kommer igen och igen är det lilla sexkantiga huset.

 Kartbilder med vägar och broar. Färgfält som ser ut som små åkertegar.

Det lilla välbekanta huset har hamnat på en öde ö.
 http://www.enjoyscandinavianart.com/nik/infonik.shtml       ...mer om konstnären.