Jag har lyckats övertyga Fingal om att vi ska göra ett berättarprogram om Asagudarna. Jag tycker mycket om dessa mustiga berättelser som människor har berätta för varandra under tusen år och mer.
Thunströms köpmansgård! Kan man göra ett berättarprogram på en vackrare plats! Ja....det skulle kanske vara Ernst Rolfgården...Vass Brittas...
Vi spelar i köket på Thunströms. Den nye arrendatorn förivrade sig något. Hon rev scenen och publikplatser som Fingal, Anna och jag en gång i tiden byggde. Det känns vemodigt att se så vi bestämmer oss för köket...eller rättare sagt, jag bestämmer. Fingal tycker jag är tokig men sedan är han med på det. Vi får ungefär 25 publikplatser och folk strömmar till. Falu-Kuriren kommer och gör ett reportage, trots att vi inte ringt. Fantastiskt! Journalisten är en kvinna som säger sig komma ihåg mig från sommaren före. Hon intervjuar oss och ber om telefonnummer för att ställa kompletterande frågor. Jag sa som jag tyckte, att hon var en mycket ambitiös journalist. När hon sedan ringde så hade hon till och med förslag på förbättringar på programmet. Det gillar jag!
Bland publiken fanns barn som hette Freja, Idun och Oden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar