Ännu en dag på Onkologen

Nu är det jul igen och nu är det jul igen. I år ska granen gå i metall och plast!

Jag har två rara damer runt mig...

...nej, tre! Alla så vänliga och mån att jag har det bra.

Jag berättar att jag är rädd för giftet som sprutas in i min kropp. Då säger en syster Eva tänk inte gift tänk cytostatika. Okey!

Jag är inte rädd, jag kan ta cytostatika. Jag är inte rädd, jag kan ta cytostatika. Mjaaa, det kanske känns något bättre men maskinen, vid min sida, känns lite lömsk...

Infunderar?! Jo nyss låg jag och funderade att jag skulle styra cytostatikan rätt men så somnade jag...då står det INFUNDERAR! Måste jag vara på topp hela tiden.