Lakritz har en knöl på höger framben och är svullen i lymfkörtlarna. När Stig kliver in hos djurdoktorn så förstår Lakritz vad som är på färde. Han blir rädd. Eftersom vi tidigare berättat, för veterinären, att han är rädd för främmande människor så får Stig gå in i ett rum och vänta med Lakritz. Nu är han inte kaxig. Hela hunden lutar sig mot husse och skakar. Veterinären undersöker Lakritz och säger att felet han har inte är ovanligt. Bara fettknölar. När Stig säger till Lakritz att de ska gå hem så blir han så glad att han hoppar högt och krumbuktar sig, helt vild!
Linas änglabild
Själv kommer jag in till onkologen kl 09.45. Hemma har jag ätit 18 cortisontabletter. Nu ska jag få dropp. Först en timme med vätska och "måillamedicin". Sedan följer några påsar med Cisplatin och några med Gemcitabin. Rent gift in i ådrorna. Jag försöker styra giftet, med hjälp av meditation, till det stället där cancern sitter. "Droppandet" tar 3 timmar.
Einar kommer och hämtar mig. Vi åker och handlar hela vagnen full av frukt. Bättre moteld än nypressade frukter finns väl inte?
Klockan är nu 20.45 och jag mår hyfsat. Jag kan inte säga att jag hoppar högt, som Lakritz, och gör krumbukter men om jag även i morgon mår bra så lovar jag att krumbukta mig lite!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar