måndag 14 juli 2014

Anfallet

Här ligger vi och vilar, helt utslagna.
Vi hade varit ute och gått en vända på gården. Som vanligt äter Sven på allt som kommer i hans väg. När vi kommit in igen så går det ungefär 10 minuter så blir Sven som galen. Han springer runt i vild fart och biter mig frenetiskt. Inte som när han vill leka utan som om han drabbats av rabies. Jag försökte prata med honom, tar honom i nackskinnet och säger nej! Men han fortsätter. Jag känner mig förtvivlad, vad sjutton ska jag göra. Jag bär honom in i köket och skyfflar vatten in i munnen på honom. Efter ett tag så lugnar han ner sig.
På nätet läser jag att när snäckor blir rädda ger de ifrån sig ett giftigt ämne. Där har vi det! Sven hade en snäcka i munnen vid vår promenad. Han spottade ut den snabbt men tydligen hann den spruta ur sig något.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar