Djur

 När vi gick ut på vår promenad stod hästarna där...tråkigt, lerigt och tröstlöst...

...men när vi kommer hem har de fått mat och mumsar förnöjt. Tänk att torrt hö kan vara gott...

Lakritz sitter och funderar i motljus. Lite tidigare försvann han från oss och jag såg honom på långt håll tillsammans med en stor, kraftig hund. Som tur var kom de bra överens. Det var troligtvis en älghund som förirrat sig.

Det bästa med hösten är alla löv som ligger i drivor och man kan vada fram och känna det som man vadar i högar av tusenlappar. Varje gång jag gör det så dyker historien upp. Den om Lars som kommer för sent in till lektionen. "Var har du varit? undrar fröken. "Jag har bala spalkat kling i löven", svarar Lars. "Du ska inte sparka nå´n i röven!"ryter då fröken.