På fredagskvällen går jag in på Borlänge station. Där möter jag Mats, en gammal arbetskamrat. Vi pratar en stund sedan går jag ner till perrongen och in i vagn 2 där jag och Lisbeth ska sitta. Ingen Lisbeth där...bara hennes buss inte är för sen nu...telefonen ringer: Vad är du? undrar Lisbeth. Hon sitter redan på våra platser så jag masar mig ner mot en annan vagn. Där är det lugnt och skönt. Vilken tur, säger jag, de andra vagnarna är knökafulla, röriga och ingen luft kvar. När konduktören kommer så får vi veta att vi sitter i 1:a klass och vi undrar försynt om vi ska flytta oss. Nä, sitt här ett tag så ser ni väl om någon kommer och vill sitta. Snacka om tur! Där satt vi och jäste med gratis tidningar och godis.
Framme vid Centralen kom Marika och hämtade oss. Vi åkte tunnelbana till lägenheten som vi skulle få låna. Lägenheten låg på Lundagatan. En liten lägenhet med en vidunderlig utsikt över hela Riddarfjärden och med Skinnarviksberget rakt framför. Bilden ovan är tagen i den lilla hissen, en så´n där trång sak som man får använda skohorn för att komma in i och med två skramliga gallergrindar.
Medan vi satt och åt mat som Marikas dotter gjort, en god vegetarisk maträtt, kunde vi se ut över Stockholm. Vilken tur...att ha vänner vars föräldrar äger en övernattningslägenhet och som kan tänka sig att låna ut den också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar