Grynigt

 Många gäster har vi vid vårt fågelbord. Flera ekorrar, duvhöken som tog en and som åt i godan ro. Talgoxar och en hel massa fåglar som vi inte vet namnet på.

Vi går ut och går. Rogsån är vacker men vinden far och snön yr så det känns som sandpapper runt kinderna. Nu när det varit kallgrader en tid så börja Rogsån stiga. Isen gör att fåran blir trängre och vattnet stiger. Björken ovan brukar ha is upp till grenarna.
Jag läste en bok av Täppas Fogelberg där han säger att han aldrig har ångrat en promenad. Jag håller med honom. Jag har heller aldrig ångrat en promenad inte ens när vinden viner. Men nog är det svårt att komma sig för ibland.