Ute är det mörkt, i huset är det tyst. Då, hörs ett ljud och "den stora kalabaliken" sätter igång. Hunden far runt som en furie och skäller så väggarna darrar. Stackars den som står utanför. Husse håller hunden och jag öppnar. Det är Britt-Inger som står utanför med en kaka i famnen. Jag ger henne hundgodis och ryar "sitt" åt hunden (han brukar nämligen lugna ner sig när han ser att det är en snäll människa som har godis åt honom).. Efter mycket om och men blir det någotsånär lugnt.
Tyvärr hade jag just tagit två tabletter och lagt mig för att vila så vi pratade bara lite vid dörren. Jag hoppas det kommer bättre tillfällen. Britt-Ingers kaka var himmelsk.
Tyvärr hade jag just tagit två tabletter och lagt mig för att vila så vi pratade bara lite vid dörren. Jag hoppas det kommer bättre tillfällen. Britt-Ingers kaka var himmelsk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar