Teater i Ludvika

Jodå, de fanns där allihopa: Raskens, Ida, Nergårds-Anna, Klang, Rapp-Hanna och Skara-Knallen...men i en helt ny tappning. Min man och jag valde att åka till Ludvika fastän de spelade i Falun. Jag ville att Berit kom med och såg dem. Först var vi hemma hos Berit, frossade i semlor och tog en promenad sedan for vi till Ludvika Folkets Hus.
De var lika bra som alltid. Visst har man sett flera knep, spelet mellan varandra...så sa du inte i Falun...va, stod det där i manus...Tomas, va fan är jag nu igen...du, det där har du redan sagt.
När det är dags för sexscenerna...ingen fara, vi är gifta osv.
Så visst har jag sett mycket förut men jag gillar värmen dem emellan och att de spelar så skicklig på publiken.

I foajén hängde min favoritkonstnär Svante Rydberg. Hemma har vi två tavlor av honom men jag skulle gärna kroka ner den här och ta med hem. Det här motivet, när man som betraktare står inne i en gruvort och tittar mot ljuset, är jag särkilt förtjust i.